Rafaels vision till Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF)

1.1. Problemformulering

Vi lever i ett världssamhällssystem som håller på skapa allvarliga problem både för den mänskliga civilisationen och för naturen. Man kan inte säga att allting är för sent men det är bråttom att reagera och försöka göra någonting för att påverka framtiden GLOKALT (både lokalt och globalt samtidigt). Ingen kan göra allting men alla kan göra någonting. Resurser och medel för att påverka finns det tillräckligt av men det gäller att hitta de resurser som passar bäst för varje sammanhang.

Vi lever i en spännande tid full av vetenskapliga revolutioner, såsom digitalteknikens och bioteknikens, som har skapat nya förutsättningar för ekonomin och hela samhällslivet. T.ex. den digitala teknikens utveckling, inte minst Internet, förenad med hjärnforskningens framgångar har revolutionerat människors möjligheter att lära sig och påverka omgivningen. Den nya informationsteknologin har genomsyrande effekter som en integrerad del av all mänsklig aktivitet och har därmed enligt Castell också skapat en ny sorts samhällsordning som vi kan kalla för den informationella kapitalismen. Men andra kallar också för IT-samhälle.

De flesta forskare påstår att de allvarligaste problem som drabbar mänskligheten, i en mer globaliserad värld framför allt är de som anknyts till rättvisan och ekologin plus andra mer specifika problem som relateras till etnicitet, generation och könstillhörighet. Man kan försöka identifiera olika resurser som, eventuellt, kan användas för att lösa de olika problemen. De multidisciplinära resurserna som behöver en rörelse bör ta hänsyn åtminstone följande discipliner: kommunikation, multimedia, naturvetenskap, pedagogik och statsvetenskap.

Att etablera en folkrörelse som tillämpar pedagogiska teorier och sammankopplar användningen av IT-tekniken och att göra den fungerande i praktiken är en utmaning. Efteråt kan användarna lättare driva etableringen av flera liknande folkrörelser och sprida dem tills de ersätter den globala och informationella kapitalismen, inte minst folkrörelser som använder den informationella eko-socialismens paradigm som referens.

1.2. Från traditionella folkrörelser till Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF)

Sverige är ett litet land som har haft en rik tradition för utveckling av nya idéer och uppfinningar, folkrörelser och folkbildningsmetoder är en del av dem. I Sverige har tre omfattande folkrörelser utvecklats: frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. De två första hade sina rötter och stöd i Nordamerika och Storbritannien. Den tredje hämtade sin inspiration i den socialistiska ideologin, till en början mot kapitalismen. Krafterna bakom folkrörelserna har varit olika.

I Sverige har under lång tid olika folkbildningsmetoder utvecklats för att stödja folkrörelser, inte minst genom studiecirklar med bl.a. ideologiskt syfte. Olika studie förbund förenade i Folkbildningsrådet (FBR) är aktiva i Sverige nu. T ex Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Studiefrämjandet, SENSUS och Vuxenskolan.

På internationell nivå har folkbildning i Sverige både fått inspiration och stöd utifrån och exporterat idéer och erfarenheter genom konkreta folkbildningsprojekt till olika länder såsom Chile i Latinamerika och Tanzania i Afrika. De internationella förbindelserna har haft direkt koppling till den politiska situationen.
Jag har utvecklat ett namn som passar ganska bra i det svenska sammanhanget för en folkrörelse som använder en interaktiv webbplats, just nu www.gulliga.se, baserade på "Open source" program och som kommer att utveklas ungefär till en funktionalitet som liknar Facebook och/eller de andra sociala medierna.

För att börja med har jag och mina sympatisörer skapat en liten organisation som kallas för Föreningen för Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF) där GULLIGA står för Glokalisering Underifrån genom Lokala Lärande Intelligenta Gemenskaper och Antikapitalism (GULLIGA). Den informationella kapitalismen blir den sociokulturella kontexten för tillämpningen och utvecklingen av DGF. Denna framtidsfolkrörelse kan, om visionen håller, bli en uppdaterad form av en mångsidig glokaliserande folkrörelse, som hör till nutidens samhällsutvecklingsperiod med Internet som huvudverktyg.

Målet med Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF) på individuell nivå, är att höja människornas levnadskvalité och livslängd och på det globala samhällets nivå att rädda den mänskliga civilisationens framgångar genom att syfta på ett rättvist samhälle i harmoni med naturen.

Inspirationskällor för detta dokument som helhet och namnet den GULLIGA folkrörelsn (DGF) är dels mina gamla uppsatser och artiklar, dels filosofiska funderingar som gör analogier till de gulliga barnens egenskaper som kan vara hur gulliga som helst. Egenskaper som rar, söt, nyfiken, ärlig, lekfull, rebell, m.fl. skulle säkerligen behövas om vi vill förbättra eller återskapa vår civilisation.

1.3. Vad står GULLIGA för?

• GULLIGA står för Glokalisering Underifrån genom Lärande Lokala Intelligenta Gemenskaper och Antikapitalism. Man kan också koppla förkortningen GULLIGA till adjektivet gullig på grund av att meningen med folkrörelsens utveckling stämmer med vissa egenskaper som ett barn har: nyfikenhet, naturlig inlärning, glädje och spontan solidaritet.

• Glokalisering Underifrån.- ett nytt begrepp som beskriver en kommunikations- och påverkandeprocess som utförs från global till lokal nivå och tvärtom samtidigt, och i vissa fall i real tid. Med Underifrån menas inriktningen av processen som pågår horisontellt på gräsrotsnivå. I början kommer processen att växa från lokal nivå till högre nivåer, nämligen regionalt, nationellt och globalt. Denna process är ett alternativ till globaliseringen uppifrån som har pågått länge inom de etablerade maktstrukturerna.

• Lärande Lokala Intelligenta Gemenskaper (-LLIG) .-De integrerade formerna av kommunikation och andra processer såsom mänskligt lärande och miljöåtgärder sker bäst inom en lokalt baserad intelligent gemenskap. Med Intelligent Gemenskap menas en grupp människor med både svaga och starka intelligenser som interaktiverar för att lära varandra och även utvecklar någon sorts kollektivt tänkande och/eller intelligens. Olikheter mellan människor och de individuella ofullständigheterna är förutsättningar för att bilda en lärande intelligent gemenskap. En lokal miljö är optimal för att uppmuntra utveckling av de multipla intelligenserna. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan den individuella och/eller kollektiva inlärningen underlättas. Både humanister, tekniker och andra verksamma människor har mycket att lära varandra för att undvika barbari som kan födas om de arbetar skilda från varandra. En intelligent gemenskap är en folkrörelse som har några likheter med det som på engelska kallas för smart communities, men intelligenta gemenskaper tar Gardners teori om de multipla intelligenserna och andra liknande teorier på allvar. En intelligent gemenskap som använder sig av modern teknik som Internet kan troligen förverkliga Gardners följande påstående eller snarare önskemål: Växande gemenskaper som tar MI-frågor på allvar är inte bara en källa till stolthet för mig, utan också den bästa garantin för att teorin kommer att fortsätta att utvecklas produktivt. (Från Gardner, H. (2001) Intelligenserna i nya perspektiv. Brain Books)

• Antikapitalism (A).- Enligt min litteraturundersökning är världskapitalismen ett förlegat system som befinner sig i en djup kris. Därför är DGF ett verktyg för motstånd som använder ett pluralistiskt ideologiskt ramverk som innefattas i en informationell eko-socialism. Den största orsaken för utveckling av ett nätverk som DGF är att den mänskliga civilisationen befinner sig i en global kris på grund av att kapitalismen som ekonomiskt system hotar både de flesta människors existens och hela ekologiska systemets stabilitet. Den globala krisen kan inte längre lösas inom marknadsekonomins ramar med nuvarande maktstrukturer. Den kapitalistiska globalisering som har genomförts uppifrån av de härskande klasserna med en början redan för 500 år sedan i samband med koloniseringar av tredje världen, har visat sig vara fientlig mot de förtryckta klasserna eller grupper i samhället såsom arbetare, kvinnor och vissa etniska grupper. Därför behövs en rörelse som kan starta på gräsrotsnivå lokalt och sedan globaliseras.

Om man vill mer detaljerade argumentation kan man läsa i mina två C-uppsatser i denna webbplats.(gå och läs gärna genom länkarna i menyn)

Vår värld har förändrats mycket under senare tid. Våra barn spelar dataspel, surfar på nätet och tillbringar en stor del av sin tid i en virtuell värld, en värld som vi vuxna inte känner oss så hemma i. Datorer används av de flesta av oss och informations- och kommunikationsteknologin har trängt sig in i våra liv. Men vad betyder allt detta för oss människor?

Vi ska först gå tillbaka lite grann i tiden och ta oss en titt på hur det blivit så.

Det samhällssystem som råder idag är ett kapitalistiskt system som började utvecklas i Europa i slutet av 1400-talet. Det växte sig starkt genom kolonisation av andra delar av världen. Kapitalismens grundsten är att öka kapitalet, och om vi ser på världen och alla människor som en helhet så betyder det att för att öka kapitalet hos några måste andra bli av med samma mängd. I kapitalismens första tidsperiod var det utnyttjandet av människor och råvaror i kolonierna det som ökade kapitalet i Europa.

Tillsammans med framväxandet av det kapitalistiska systemet ändrades också hur vi ser på människors intelligens. Tidigare hade det viktigaste sättet att lära varit att umgås med sin närmsta omgivning och att delta i vardagens sysslor. De som var duktiga på att använda kroppen, de som hade goda praktiska kunskaper och de som hade stora sociala färdigheter värderades högt. Den som hade den muntliga berättargåvan eller god kunskap om naturen hade också stor status i dessa samhällen. Människors världsuppfattning baserades på myterna och vardagen.

Med kapitalismens framväxt som gick hand i hand med den kristna kyrkan så blev det de skrivkunniga munkarna, prästerna och vetenskapsmännen som ansågs som lärda. Denna grupp blev de som skulle utbilda folket. Detta innebar att plötsligt var det stor kunskap inom kristendomen, vetenskapen och det skrivna ordet som var ett tecken på intelligens och som var av värde. Världsuppfattningen hos människorna baserades nu på det kristna budskapet.

Genom att den kristna tron, som i första hand stöttades av det mer välbärgade människorna, som lättare tog till sig den nya tron, nu var lika med kunskap försvann behovet av berättarna och till exempel kloka gummor, som tidigare hade haft hög status, brändes som häxor.

När Industrialismen tog vid blev det viktig att få så många arbetare som möjligt i fabrikerna då produktion och försäljning av varor hade blivit det viktigaste medlet för att öka kapitalet. Många som tidigare skulle ha arbetat som drängar och pigor flyttade nu till städerna för att arbeta i fabrikerna. För att hålla igång produktionen behövdes både kvinnor och män och barnen sattes i den allmänna skolan. Nu var barnens källa till kunskap lämnad till skolan och en enda lärare. Barnens skoldagar anpassades till deras föräldrars arbetstid. Till och med rastsirenen från fabrikerna användes nu i barnens värld. Nu delades kunskaper in i fack och skolämnena kom till. De som ansågs som viktigast som t.ex. Matte, Svenska och Kristendom fick störst plats i undervisningen. Människorna fjärmades mer och mer ifrån naturens livsvillkor. Nu hade läraren den största rollen att beskriva världen och skapa vår uppfattning om denna.

Kapitalismens viktigaste resurser nu för att öka produktionen var arbetskraften och tekniken. Större och större fabriker byggdes och städerna växte. Förlorarna var arbetarklassen och miljön. Kommunismen växte fram som ett alternativ till det rådande kapitalistiska systemet arbetarna ville ha social rättvisa. Kommunismen är den första stora rörelse som hävdat människors lika värde, och kämpat för social rättvisa. Men än är det ingen som tänker på miljön. Även i de länder som förblir kapitalistiska växer arbetarrörelsen fram.

Efter andra världskriget växer ett nytt världskapitalistiskt samhällssystem fram. Den globala informationella kapitalismen, det finns många orsaker till detta men tre viktiga punkter är stor läs och skrivkunnighet hos befolkningen, den framväxande informations- och kommunikationsteknologin och framsteg inom bioteknologin.

Kvar från den kommunistiska ideologin i många kapitalistiska länder är fackförbunden som växt sig starka och ett större krav på social rättvisa av befolkningen. Men nu växer också andra folkrörelser fram. Feministiska rörelser, miljörörelser, rörelser för djurens rättigheter osv.

Det är där vi står nu! Mitt i den informationella kapitalismens blomstringstid. Hur ser då den informationella kapitalismen ut och vad skiljer den från det tidigare kapitalistiska systemet, vi ska här titta på ett par olika saker.

Under den informationella kapitalismens frammarsch har klyftan mellan rika och fattiga i världen ökat dramatiskt. Inkomstklyftan mellan den rikaste femtedelen av världens befolkning och den fattigaste femtedelen vidgades kraftigt mellan åren 1960 och 1997. När man jämför de två gruppernas inkomst per person var de rika 30 gånger rikare 1960; 37 år senare var de 74 gånger rikare.

FN:s rapport för 1992 om världens befolkning och dess tillgång till resurser visar den globala inkomstfördelningen i formen av ett champagneglas.
20 % av världens befolkning (den övre, rika delen av champagneglaset) lägger beslag på 86 % av de globala inkomsterna medan 20 % (champagneglasets fot, världens fattigaste) får hålla till godo med 1,3 % av inkomsterna (tendensen går mot försämring). I princip lever 86 % av världens befolkning i fattigdom eller svält.

Miljön är den andra stora förloraren. Företagen behöver sällan betala för de skador de åsamkar naturen. Det har blivit vanligare med större naturkatastrofer och de flesta av dessa drabbar den fattiga delen av världen. Vi i väst är också duktiga på att använda fattiga länder som avstjälpningsplats för vårt miljöfarliga avfall.

Den informationella kapitalismens främsta redskap att påverka vår världsuppfattning och ge oss kunskap har blivit massmedia. Media ger oss bilden om hur vi ska se ut och vara, hur världen ser ut och vilka händelser som är de viktiga och hur de ska tolkas. Att massmedia har fått en stor roll i dagens samhälle kan vi se på en undersökning som SIFO har gjort. 1990 rankade svenska folket sex primära maktcentra så här.

1. Regeringen
2. Storföretagsledare
3. Fackföreningsledare
4. Riksdagsledamöter
5. Journalister
6. Kommunalpolitiker

1996 hade maktstrukturen ändrats och såg ut så här.

1. Storföretagsledare
2. Regeringen
3. Journalister
4. Riksdagsledamöter
5. Fackföreningsledare
6. Kommunalpolitiker

Journalister och Företagsledarna har fått mer makt och våra folkvalda och facket har fått mindre makt. Det betyder att Massmedia har fått större möjlighet att styra utvecklingen i den riktning företagsledarna önskar. Världens tre största mediekoncerner är ABC som ägs av Disney och CBS och NBC som ägs av de militärindustriella företagen General Electrics och Westinghouse. Detta har en avgörande betydelse för massmedias hela utbud, från spelfilm till nyheter. Att TV har en kraftfull makt att påverka vår verklighetsuppfattning kan vi se i små vardagliga ting. Tex. har amerikanska seder och bruk smugit in sig ibland våra. Många kvinnor som gifter sig idag lämnas över av sin far vid altaret. Detta är inte en svensk sed utan en amerikansk, det är något som vi fått med oss genom att vi ser så många bröllop i amerikansk film. Halloween med sitt Trick or Treat är en annan. Genom den nya tekniken har massmedia fått en större möjlighet att nå ut till en bred publik över världen.

Information och Kommunikations Teknologi (IKT) har fått en stor betydelse i samhället. Information har blivit en vara och kommunikationen mellan människor stor business. Vårt språk har även det anpassats till den nya teknologin. Tex. hade ordet nätverk en ren teknisk betydelse i början men nu har ordet spridit sig till sociala sammanslutningar. Digitaliseringen av samhället är ett faktum och med den nya digitaltekniken är det lätt och billigt att kommunicera och skicka information och bilder över stora avstånd. Våra barn och ungdomar tillbringar stora delar av sin fritid i den virtuella världen. Internet används i skolorna mer och mer. För många ungdomar har nätet blivit en viktig mötesplats. Internet som under en lång tid i stort sett bara använts av högskolor och universitet har blivit mer och mer kommersialiserat. Reklambetalda portaler och mötesplatser, e-handelsföretag, pornografi och reklammail har blivit en vanlig syn. IKT har blivit en viktig drivkraft i det informationella kapitalistiska samhällsystemet.

Vetenskapen har länge varit en del av det kapitalistiska systemet. Idag bedrivs forskning ofta av kommersiella företag, eller i samarbete med dessa. Genforskningen som ofta beskrivits som u-ländernas frälsare, bedrivs till största delen av kemiföretagen, man har tagit fram potatis som är köldtålig, majs som tål ogräsgift, tomater som inte ruttnar så fort. Allt för att tjäna mer pengar och inte t.ex. gröda som kan växa i eländig terräng. Mediciner forskas fram men det är bara den rika delen av världen som har råd att ta del av dessa.

Hur påverkar då allt detta oss.

Risken att bli arbetslös har stigit då företagen effektiviseras och globaliseras. Vi har större möjligheter att studera och den växlande ekonomin gör att klassresor blir allt vanligare. Det är svårt för den lilla människan att få en överblick av samhället. För första gången har våra barn mer kunskaper än vi vuxna. Våra kunskaper blir snabbt förlegade och vi måste ständigt lära om. Med det stora Informationsflödet blir vi beroende av andras tolkning. Många känner en rädsla för framtiden.

Vi tror att den informationella kapitalismen är ohållbar och på väg mot sin egen död. och vår vision är en folkrörelse som arbetar både lokalt och globalt för ett alternativt samhällssystem som strävar efter social rättvisa och ekologisk balans.

Vilka strategier är då viktiga för att få en förändring.

Det är viktigt att studera samhällstrender och försöka vinkla dem till vår favör och aktivt dra nytta av den nya tekniken.

Agera Glokalt, både lokalt och globalt. Dra nytta av den traditionella folkrörelsen arbetssätt för att uppmuntra till lokala projekt och samtidigt genom de möjligheter som IKT-tekniken ger oss samarbeta globalt.

Bygga upp en demokratisk folkrörelse underifrån, medlemmarnas åsikter och mål får styra utvecklingen.

Ta vara på Internets möjligheter och resurser för att Informera, Kommunicera, Samarbeta och Agera.

Ta vara på människors kunskap på ett aktivt sätt. Multipla intelligenser är så mycket mer än de som mäts genom IQ-tester eller liknande.

Därför är samarbete över grupper, discipliner, etc. en bra början.

Detta dokument utvecklades av Gunnel Edlund(Rafaels klasskamrat)

År 2004 i Multimedia Pedagogik-tekniks utbildning vid Stockholms Universitet.