Överklagande. Tingsrättens beslut. Avslag 2014-01-02 Ärende nr Ä 3-14 (som inte fick prövningstillstånd)
Bakgrund och grunder
Härmed överklagar jag tingsrättens beslut mål nr 01-186372-13
Jag hänvisar till det jag skrev i överklagandet till tingsrätten och vill tillägga följande:
Jag och min förening har inte ockuperat någon makt eller egendom utan försökt rädda en fungerande verksamhet. Alltså värdesätta tre års verksamhet som utvecklades dels med skattebetalarnas pengar och många människors ansträngning, inte minst min egen, min familj och föreningen för Den Gulliga Folkrörelsen (DGF). Jag har försökt hitta någon organisation som kunde ta över efter Studiefrämjandets Norra stor Stockholm. Men jag lyckades inte. Därför bestämde sig Föreningen för DGF ta över, trots våra begränsade ekonomiska resurser.
Under min pågående hungerstrejk ringde mig Bodil Hammarberg och bad mig sluta med hungerstrejken, därför att enligt henne var den inte bra för min hälsa, etc, samtidigt lovade hon mig att verka för att jag och min förening skulle få någon lösning omkring Akalla eko-odling. Vilket var väldigt uppmuntrande från en myndighet. Det lät nästan som ett ”muntlig avtal”.
När jag ringde, efter hungerstrejken, till Göran Roxström (ordförande i stiftelsen för 4H Lantbruk AB) svarade han väldigt positivt, något som också lät som ett ”muntlig avtal”, för att min förening skulle arrendera marken i andra hand, om kommunen godkände det. Detta betyder att Kommunen genom t.ex. Trafikkontoret skulle godkänna upplägget. Just efter att 4H lantbruk AB gick i konkurs ringde jag till Bodil Hammarberg, chef på Trafikkontoret, och hon sa att om jag informerade om våra planer och intresse för marken skulle hon hjälpa oss att lösa kontraktsfrågan. Jag skickade detaljerade planer på kort-och medellång sikt, där jag informerade tydligt att min förening skulle försöka odla den delen av 2 ha. mark som jag brukade odla, istället för att det bara skulle växa ogräs, med tanken på konkursläge i 4H Lantbruk AB som var förvaltade hela Hästa gård. Jag bad henne att ge mig ett tillfälligt kontrakt, annars skulle det kallas som ”gerillaodling” detta var bara på skoj. En riktig ”gerillaodling” brukar vara helt olaglig men trots detta blivit populär och allmänt accepterat som en positiv attityd i samhället, trots rebelliska metoder, med tanken på klimatkrisen som vi upplever globalt. Även Bodil Hammarberg har deklarerat till massmedia (omkring maj månad 2013) att i Stockholm stad behövdes inte ”gerillaodling”. Detta för att kommunen skulle kunna underlätta markupplåtelse för odlingsverksamhet om någon medborgare ville engagera sig.
Jag bad henne också i samma brev att om hon inte kunde skriva kontrakt skulle hänvisa oss till en annan passande instans. Men jag fick inte något som helst svar, inte ens via telefon. Jag kan förstå att det inte var så lätt att fatta beslut för henne. Men att svara ett brev för en myndighet måste vara en plikt annars är det minst sagt tjänstefel (kanske uppsåt som kan ge t.o.m. fängelsestraff, om det handlar om avsiktligt förväntade konsekvenser, som lede till avhysningen som skadat vår förening allvarligt)
Jag måste påstå att jag har blivit behandlad på diskriminerande sätt av flera myndigheter och företag som jag har att göra med i anledning av kontrakt för marken. Jag har offentligt kallad deras attityd som ”smygrasism” Men jag måste nämna ett undantag, konkursförvaltaren beslutade faktiskt ge oss vatten till odlingen, efter lite press från våra sympatisörer och den framgångsrika hungerstrejken. Vi accepterade hans ekonomiska villkor, trots att vi betalade som depositionsavgift ungefär tre gånger så mycket som Studiefrämjandet tidigare brukade betala.(Kvittot finns). Sedan fick vi El och gödsel. Både vatten och El fick vi kopplat med mättare som registrerar all brukningar. Alltså helt laglig och ärligt.
Rent faktamässig och vetenskapligt var det omöjligt att driva odlingsverksamhet utan vatten, El och gödsel i en så torr och varmt sommar. I så fall är konkursförvaltaren, som var dåvarande myndighet, den störste hjälten för att odlingssäsongen 2013 blev lyckad. Om jag och min förening anklagas för olaglig ockupation måste konkursförvaltaren förklaras som medbrottsling.
I senare tillfälle när vi haft ny styrelse i vår förening har vår nya ordförande skickat en ny ansökan om kontrakt, förhandlingar eller liknande till Åsa Wigfeldt, chef i Exploateringskontoret, då hade vi tillräcklig med pengar för att betala arrendekostnader eller liknande. Men resultatet blev samma som med Bodil, inga svar och totalt tystnad. Denna attityd kan jag också betrakta som tjänstefel och uppsåt därför att hennes intention var att underlätta eller påskynda avhysningen. Det verkar som att öppenhet, dialog och demokrati existerar inte för vissa tjänstemän.
Jag tror inte att Peter Saarikoski, som äger Naturskog, har velat avhysa oss från början utan att han blev tvungen att ta ställning för att bevara sitt kontrakt. Vår föreningsordförande Anne Marie Grave har haft många positiva samtal tidigare men plötsligt ändrade han sig, troligen för att den politiska alliansen som regerar Stockholm, och exploateringskontoret har pressat honom.
Slutsats - Jag och min förening har helt laglig och legitimt odlat den aktuella marken, även om vi på skoj kallade verksamheten ”gerillaodling”. Vi har kanske använt lite ”civil kurage” i sådana turbulenta tider men vi ska inte straffas för det.
Därför vill jag att Hovrätten tar hänsyn till detta dokument och alla de tidigare skrivelserna för att ändra det tidigare beslutet om avslag.
Rafael Altez Calderon